Friday, April 27, 2007

Artemistemplet i Efesos


Belägenhet

På Turkiets västra kust ligger ruinerna från ett av Europas sista gudinnetempel. Templet är tillägnat Gudinnan Artemis, eller Diana som hon heter i Italien. Den Grekiska och romerska Artemis symboliserar jakt och vild natur, hon är dotter till Zeus och syster till Apollo. Således skiljer hon sig i Efesos från i hennes andra tempel , hon har t.ex. ett syskontempel på ön Samos, nämligen att här välsignas hon för sin fruktbarhet.

. Templet var organiskt, det anpassades till miljön runtomkring. Resanden som tog sig till hamnstaden Efesos för tvåtusen år sedan såg framför sig det väldiga palatset, det var ca 4 gånger större än dåtida tempel. Utanför och i templet var en marknad, och runtom låg troligen små fik och bad samt omklädningsrum, då templet förutom handel också användes för religiösa ceremonier förstås, och för idrott. Palatset har genom tiderna liknats vid en palm, eftersom utsmyckningarna var egendomligt växtliga och byggnaden så bra smälte in i den omgivande naturen.

Arkitekturen

Konstnären Chersitron som ritade Efesostemplet var även matematiker och geometriker. Det här var ca år 550 före Kristus. Betalade gjorde Lydiens dåvarande kung. Det sägs att människorna som byggde var kvinnor med hästar, s.k. Amazoner. Alla väggar och pelare gjordes i marmor, men till takets insida användes cederträ och till dörrarna cypress.

Eftersom Chersitron var bekant med geometriska formler ritade han sitt tempel i den så kallade Gyllene proportionen, det vill säga längden är lika med bredden gånger pi. Detta gör att centrumet framhävs och de mittersta pelarna liksom öppnar sig. Ett annat exempel på den gyllene proportionen är Akropolis i Aten och ännu ett är det klassiska A4- arket.

Pelarna (bild 3 och 5), har voluter som är formade som en vädurs horn, det är den joniska stilen. Alla är de fårade i något som på arkitekturspråk heter kanalisering.

Tempelbasens grundform är oktogonal, ett språk som talar för den demokratiska ordningen. Alltså står pelarna åtta och åtta, i 16 rader. De totalt 127 pelarna bär upp taket son är vinklat. Högst upp en bevingad staty.

Alexander den store

År 356 f. Kr, samma natt som Alexander, den blivande kungen av Makedonien, föddes tände en viss Hieronymus eld på Efesostemplet. Han ville bli för evigt ihågkommen.

Under de 20 uppbyggnadsåren som följde gavs det smeknamnet Tempel e. Hela arbetet påkostades av Alexander den store, och han fick sitt porträtt målat och uppsatt framför ingången.

Återigen ett halvt sekel efteråt förstördes Artemismonumentet, varför eller hur vet man inte. Nu först efter 125 års utgrävningar har man lyckats bygga upp de delar som vi ser på bild 1.

Historiskt monument-tolkning

Analys

Konstnär: Chersifron
Tillkomstår: 600-talet f. Kr.
Verk: Tempel i jonisk stil
Teknik: Oktogonal bas med Gyllene proportion som grundmått.
Proveniens: Folket i Efesos, demokratisk byggnad. Påkostad av kung Kroisos av Lydien, senare återuppbyggd på bekostnad av kung Alexander av Makedonien.
Material: Marmor och trä.
Rumsframställning: Stor öppen yta upphöjd av trappor. Pelare i rader som avskärmar något, ger skugga och inger ett något linjärt intryck. Endast Bakre vägg (bakom vilken förberedelser inför riter hölls och heliga objekt troligen bevarades).
Skelett: Ett fiskskelett, var min första tanke vid åsynen av detta enorma monument (d.v.s. ett vetenskapligt rekonstruerat exempel av byggnaden. Mycket av min tolkning måste vara historisk och jämförande med den tid då Artemis var vördnad i dessa trakter.) Templet utgör en ryggrad i hamnstaden Efesos, vilken är belägen mellan två berg i en dalgång.
Rytm och musik: Rytmen är som ett harpspel, regelbunden puls fast med ett anarkistiskt inslag. Harptonen är ett perfekt exempel på hur akustik ligger/färdas i ett stort kalt utrymme av blanka ytor och ekar lätt mot pelarna den stöter på, endast skapande ett lätt vibrerande. Toner som vävs in i varandra som ett helande surr.
Användning: Olika former av kroppsutövande; idrott, antagligen andlig aktivitet närbesläktad med asiaternas meditation och med yoga (som betyder union på sanskrit) hölls i Artemistemplet. Även religiösa ceremonier, skolundervisning, politiska möten och handel utfördes på denna plats. I syfte för turismen såldes Diana-statyetter bl.a.
Magi och kult: Insidan hölls smyckad med diverse symboler och statyer av Amazoner, dessa medförde antagligen en atmosfär som var målerisk, om inte gudomlig.

Efterord
Med de ruiner som finns kvar av verket, är det svårt att idag redogöra vetenskapligt korrekt inför de olika funktioner templet fyllt för dryga 2500 år sedan, inte ens en komplett karta eller byggnadsritning finns tillhanda idag. Mycket genom tiderna som idag räknas som historia är bara spekulationer och antaganden med stöd av vissa milstolpar som levt igenom tiden. Jag tolkar med delvis andra antika tempel som mall, utifrån reseberättelser, och har bildat mig en uppfattning om en upplevelse i rymd beskriven som (bara kring de delar som står där i nutiden, enligt berättelser ur min mans mun- som besökte Efesos för 16 år sedan) spirituellt transcendent och stillsam, likt känslan man kan ha i en nutida svensk kyrka. Det höga taket på 20 meter starka pelare, glatt golv och utsikten över vattnet talar för en sådan upplevelse. Solnedgångarna skedde med ett klot sjunkande ner i havet. Tidigt på mornarna inleddes aktiviteterna, med tempel e som central marknadsplats. Handelsresanden kom i sina skepp för att byta till sig varor, Pilgrimsfarare för att tillbedja och offra till den stora modergudinnan. En missionär som följde det spåret var Paulus. Detta var i en epok just efter att Jesus levat på jorden, och hans lärjunge Paulus lyckades leda in massor från naturreligionerna till kristendom. Men det är en annan historia. Hans efterföljare John bad att få begravas i staden Efesos, och befolkningen byggde honom en särskild trägravkammare.

Källor: Konsten av H W Janson
Gardners konst genom tiderna av Helena Gardner