alkohol-konsumtion.

Jag talar av egen erfarenhet. Vad ska vi göra åt att staten stöttar ungdomar, och äldre i att utveckla ett alkohol-beroende?

a egen erfarenhet: visst är det tufft när man fyller tjugo och får gå på systemet! Fast jag tyck/te/er det är så äckligt att stå där ikön tillsammans med alkoholister och vänta på att få "köra ut" så jag kan nog räkna gångerna på en hand. Mig stoppade det att fylla systemmogen, kanske...eller ledde vidare till något annat?

Sedan så är det ju lika bra att köpa fyra femmor när man lix är där, verkar många tycka, och de går säkert dit nästa helg igen. Så verkar det för mig, i alla fall. Jag hör folk prata på måndagar efter helgen, på torsdagar och fredagar: "måste köpa ut..." Är det inte SJUKT att man på en fredags-eftermiddag ser och hör hundratals flaskor klirra i sina lång-smala kassar, (som får en ny design lite då och då dessutom)?

Jag vill inte att mina barn får tag i sprit så lätt. Jag drack vin, eller öl. Men dagens ungdomar, de hivar i sig sprit som om det vore saft. Det kommer att bli en jävla baksmälla på det här, det måste vara farligt.

Men frågan är vad man gör (som samhälle, alltså)-om man sålde monopolet skulle man slippa den höga spänningen, samt det dåliga samvetet eftersom staten stödjer den här verksamheten. Men samhället skulle inte bara acceptera det nya och på en gång, vi skulle kanske skörda fler alkisar och öppen alkoholism, som kunde få vårat annars strama samhälle att se lortigt ut. Men efter ett antal år kunde det räta till sig. Hetsen efter fylla kanske kunde bli lite mindre pretantiös.

Själv tror jag nog på ransonering. Så att folk inte heller kände sig så "dragna" till bolaget, utan fick tillåtelse att hitta annat att göra. Någon sa att hembränningen skulle öka. Jo, det kan ju vara riktigt skadligt. Men kanske inte, om man gjorde övergången på ett fint sätt: fick fram att man inte har tänkt jävlas med ungdomarna, utan att vi ska försöka hitta alternativ till supandet (och med det syftar jag ej på andra droger). Och för dem som redan är så beroende, åt dem också. Problemet skulle få "växa" bort.

Lite egen alkohol-jäsning kanske är okej, ändå. Så länge det inte blir en stor marknad av det. Hemgjort maskrosvin har jag smakat. Sån't är ju kul.

För smakens skull, inte för fylla!

Journalist-studenternas tidning

Humanisternas tidning INKOGNITO ska göra ett dubbelnummer till våren. (tips om innehåll mottages tacksamt. Jag hoppas på att bidraga.)
erika

Såld tavla

En av tavlorna nedan - Silver Nails - såldes på vernissagen.
Jag ska träffa min medarbetare nästa sommar, hon vet mer.

döda små ko-bäbisar? Nä, nu...

Idag på Konsum blev jag riktigt förbannad! Jag skulle köpa grönsaks-buljong. På samma hylla hade Knorr kommit med en massa nya buljong-sorter. En av dem var "kalv-buljong". Så folk äter alltså kalvar? Kyckling, jag kan inte få i mig det längre. Kalv, man dödar alltså ko-barn bland annat för att göra buljong-tärningar? Unket!

Kolla Krattans hemsida!

Nr. 7 har trycktshttp://www.krattan.se/part.asp?partID=112....vill du veta mer och prenumerera, klicka länken till höger*

Female Trucks and Tigerpaw Lillies

These are two paintings that i am exhibiting in Blue Mountains July to August. The painter is amy Bell, she will also submit frames, while my work are the words only.

amy and i can both be found at Deviantart website, Mermadian/Neondiod. She is submitting more art at that same exhibition and so are other female artist.

i am looking forward to seeing the result!
You should also look out for a Blog called Thylacine Track on the internet.

Erika-

ny liten kanna.

Idag har jag och Silas inhandlat en ny Thé-Kanna. Och en ny kontorsstol, också (fick vi).

Jag skA LÄSA EN BERÄTTELSE AV JOYCE IKVÄLL I SÄNGEN, caps off!

skriver

...nu för Tidskriften Krattan (Luleå).

Bilderna är borttagna.

Sorgearbete med Jorden

Jag har påbörjat mitt läkningsprojekt med vår jord. Hennes sår är djupa, men vi är många som vill återupprätta hennes balans. Det gäller att inte ha för bråttom, vi måste ha något som består; för våra barn och deras barnbarn. Jag låtsas att vi syr en mamma-klänning där varje stygn betyder något. Och varje maska i tyget har sin egen nyans: från varm röd till ultraviolett.

Jag tänker på torkan som hotar Kenya, det landet där mitt fadderbarn bor. Hos henne är jorden obrukbar, för det kommer inget vatten ifrån skyn. I andra länder blir det översvämningar. Nordpolens is håller på att smälta. Jorden blir för varm för att hela kretsloppet ska fungera. Vi behandlar henne illa. Vi skördar regnskogar (Gaias ”armhålshår”) som när vi rakar bena, nästan. Luften, den är så smutsig att vissa cyklar med munskydd på. Det har jag sett på bild.

(Jag vill ha spets på Gaias klänning, virkar den i murrigt skogsgrönt granskogsgarn.)

Det finns sätt att läka människor på. Läkemedel är ofta kopior av växtämnen. En anledning till att örter har läkekraft är att växten imiterar tankemönster i naturen och tillhör samma värld som vi, läser jag. De kan ersätta förlorade kunskaper inom vår kropp, d.v.s. fungera som en helande länk. Sedan min kropp blivit påmind om hur den skadade vävnaden ser ut och ska byggas, sätter den igång.

Våra äldre generationer fungerar ungefär på samma sätt; de upprätthåller historien för oss som inte ”varit med”. Många levde med jorden på ett helt annat sätt än vad människorna gör idag. Vi har glömt så mycket om hur grisar tas om hand och hur man spår i väder. För att ta två exempel.


(Stoppar en färdplan för den lilla, i mammans bröst-ficka.) Funderar på det indianhövdingarna Seattle och Smohalla en gång uttryckt : ”Man did not weave the web of life; he is merely a strand in it. Whatever he does to the web, he does to himself.”/ ”You ask me to cut grass and make hay and sell it and be rich like white men; but how dare I cut off my mothers hair?”, och inser att så mycket av det vi vet idag, visste vara förfäder.

Foto: Kieren Sandersen

Men varför plundrar vi och våldför oss på den enda planeten som ger oss skydd? (Läs gärna Shiva’s kapitel i Women, Knowledge and Reality {Routledge 1996}).

Jag kan inte släppa tanken på att kvinnor och män har ett helt hav emellan sig; känslor, förståelse, empati. Kvinnor som fött vet vad det innebär att ge, och att fröet måste ha ordentligt med jord. Den lilla apelsinplantan i köket, till exempel. Och man måste vattna regelbundet. Att moderkakan kom ut var en totalöverraskning första gången, jag trodde den satt beredd hela livet där inne. Inte att den var personlig. Flickan i Kenya, och hennes familj, har jord men kan inte få sin trädgård att växa, på grund av våra jävla utsläpp (och växthuseffekten, och den rubbade balansen på Moder Jord). Fader Himmel vägrar samarbeta med deras Himmelska Gud.

Ibland besväras jag av hur, på bussen, föräldrar med små barn kan få det så otroligt jobbigt. Alla vill före de små barnen. Barnvagnar är jobbigt. Men de är morgondagens hopp! Ingen ska få gå före dem, DE leder vägen. (Nu behöver flickan ett par ordentliga sandaler – resan kan bli lång.) Så att när vi blir äldre, får barnen råd att ha oss kvar. Se så vi ställt till det!


Bild: Mermaidian. All rights reserved

Försvunna Öst-bor.

Hur hittar man personer som man inte längre har adressen till?
Jag har två väldigt goda vänner, troligen i Slovenien respektive Öst-Berlin.
Irena mötte jag i London. Hon var au-pair på samma gata som jag; mitt emot oss bodde hon, faktiskt. Hon tävlar i pistolskytte (de europeiska mästerskapen)och fotograferar. Hon är oftast pojklös och Gothic, stil, men med väldigt bred musiksmak. Nu var det dock länge sedan vi sågs/hördes. Jag har tappat henne...hennes e-mail funkar inte. Postadress? vet inte när vi senast skrev.*

Claudia levde i ett ny"öppnat" östberlin. hon visade mig ockuperade hus, med dansklubbar och med konstnärer. Hon målade sina ögonbryn gröna.Jag minns en stor raket som stod utanför en av dessa "squats". hon byter ofta hårfärg (kort).
Henne har jag inte talat med på ca 5 år. Vet inte var hon bor, längre.

Vi hade ett utbyte med Tyskan på gymnasiet - vi hälsade på denna Vän-klass i berlin, och de kom och bodde hos oss i Umeå. Två gånger var vi i Berlin. Vi besökte även Sassniz (stavas det så?), ett forna arbetsläger under 2:a världskriget. Jag är faktiskt glad att jag fick se det då. Men vi var också på föreläsningar bl.a. om brytningarna med Sovjet. Om det gamla och det nya "Öst".

De här personerna betyder mycket för mig, så om någon har förslag om hur man kan hitta gamla vänner, var vänlig lämna en kommentar.
(tack!).

Hmmm

Hanne Kjöller berättar om kvinnan Sophie, ( på ledarsidan; onsdag 26/4 ) som inte lidit av sin tidigare prostitution; utan levt på den. Kjöller berättar genom Sophie om en ömsesidig ömhet mellan ”torsk” och ”hora”. Och om en känsla av vad jag tror är ett integritetsbehov, som växt inom Sophie; som fått henne att överge jobbet som strippa och därmed också tappa tillgången till kunder.

En sak som framkommer av texten är att Sophie själv väljer. Hon blir inte tvingad av en bordellmamma att lägga sig med män hon inte tycker om. I en sådan situation skulle kanske hälsan utsatts för en större risk.

Det är väl viktigt att se till varje enskild människas situation. Ifall prostitutionen har blivit väletablerad och fungerar som hård sexindustri; där bordellen säljer sina flickor; kan man inte tycka att valet för sexbjudaren är fritt längre. Det blir till ett ”smutsigt” jobb, liksom många andra jobb är, men det är fortfarande ett kroppsligt mycket intimare arbete än vad många andra ägnar sig åt.

Jag vet inte om problemet ligger så mycket varken hos köparna eller hos säljarna. Kanske blir problemet ”synligt” först i den organiserade bordellen, där bossen själv inte lägger sig; utan tvingar andra att göra det i hans/hennes ställe. Och kanske är det då som eventuell sexuellt överförbara sjukdomar kan få fäste? Tvång föder nämligen olust - som leder till slarv.

Erika Chotai.
Var vänlig läs den ursprungliga artikeln i Dagens Nyheter. Den beskriver en kvinna som börjat jobba med nakendans, vilket ledde till att sälja sex i samband med uppträdandena - något som hon idag lämnat bakom sig. Jag kan bara gissa vad dessa erfarenheter gett henne eller kanske också tagit; men debatten om sexköp har börjat nyansera sig!

Forum

http://www.vshiva.net/

En annan

Vi sitter nog alla i samma ”Ark”!

Noah kunde säkert ha klandrat girafferna för att det blivit så trångt, och djuren kanske borde ha blivit arga på Noahs familj för att de tvingats ut på havet, men hur hade färden blivit då?

Väldigt många människor med unika erfarenheter, ofta med hög utländsk kompetens, har flyttat hit till Sverige. Låt oss medborgare slå ihop påsarna med dem, höja näven och samarbeta! Att vissa måste fly från sitt hemland och att andra håller dörren öppen, det är lyckosamt.

Men vi har många luckor i vårt system, luckor där vi kan behöva någons hjälp. Vi svenskar kan tyckas äga allt redan, du kanske ser ett enormt överflöd här, men om sanningen ska fram så sitter vi i samma båt.

Det positiva händer den dag den lilla fågeln kommer tillbaka med en björkkvist i näbben, så att kan vi bygga något ihop.

Erika Chotai

Insändare

INTE TRENDIGT AVSTÅ KÖTT

Tänk själv! Du står i slakteriet och ska avrättas. Dina vänner blir avrättade framför dig.

Att vi stadsbor vuxit ur vår gamla jaktkultur, är tydligt. Jägarsamhället har i stället utvecklat ett koncentrationsläger för djur. För kor, grisar och höns. Det sker även slavhandel mellan länder med boskap, i trånga lastbilar. De tvingas äta genmanipulerad mat, har även kannibaliserats i vissa fall. Allt för att töja deras kroppars kapacitet.

Det du äter blir din kropp. Djurens karma hamnar hos dig. Också lidandet i dödsögonblicket. I delar av Indien äts inte kött. Generationer tillbaka har de avstått. Du kan ersätta alla viktiga näringsämnen med grödor från växtriket! Dessutom finns det gott om kokråd.

Sojabönan är inte enda alternativet för dig som blir vegan. Det behövs inte skövlas regnskogar, inga stora plantage. Ris och havre funkar bra.

Så!

Nu är jag igång med kursen för att blogga och skriva insändare. Det är intressant, och trevliga personer.

Läsarnas fria tidning? Alltjämt tyst. Det lär nog ta ett tag innan webben är färdig.

Jag lägger in lite länkar som är bra.

Hej!

lugna dagar...

Jag har inte haft mycket "jobb" på siståne, varken med kursen eller med (webb)-tidningen, det vill säga: vi har inte hunnit alltför långt. Namn: Läsarnas Fria tidning.

Idag loggade jag in på ett forum, där man diskuterar allt från religion till politik och medicin.

http://www.vaken.se/modules/newbb/
Gå dit du med. Med minst ett öga öppet!

Vardagskonst eller konst i hemmet

omkring oss ser vi varje dag bilder värda att fotografera eller måla av. Ibland besöker jag någons hem - och vill bara ta ett kort av en vägg. Andra gånger stannar vi bilen ute på vischan, för att ta bilder av en skabbig gård med stängsel runtom. Jag såg många staket med min kamera: överallt!

Maya-indianen fanns hos Jensa, i köket och täckte hela ena väggen. Nu är de lägenheterna ombyggda.

Regnskogen som jag fotat är skapad i ett växthus i Stockholm.

Australien

Hus i Australien, på landsbygden, solljuset fångades så skönt vid en husvägg, vi bodde där ett tag själva. + Våran egen "Balkonglåda".

Hästen klev ibland in över tröskeln....hans namn är Misty. ett "misslyckat" kort i slutet av rullen ger en viss styrka åt vyn från vårt hotellrum i Paris.

Gudinnan, eller symbolen för evig ungdom, målades av Pärra:

hela publiceringen blev lite konstig!!!

www.afrikagrupperna.se

http://www.afrikagrupperna.se/usrd/rjw138.pdf

Jag, som kan byta färg!!

Hej, jag är en kamiljont och kan titta åt sidan, bakåt, eller ett öga bak ett öga fram; det är väldigt praktiskt. jag startar den här bloggen nu, så jag kan träna mig i att skriva insändare, jag vill vara så opartisk som möjligt.

Ibland känner jag mig som Buddhist, ibland som hindu och så vidare...livet skiftar form och därför kan jag också skifta åskådning ibland, kan det tyckas, eftersom jag inte håller mig helt till höger eller till vänster, ibland bara i mitten.

Jag vill gärna påstå att jag själv är en anti-rasist och att jag främjar mång-kultur och en bred kultur inom konst-världen Plus att jag förespråkar en utspridd samhällsgrupp. Alltså har jag tyvärr ett ego, jag med.

Men jag forstätter att tro på djurs rätt, växters läkförmåga, människors jämlikhet och gudars makt. Och så vetenskapens vilja till kontroll. Teknologins framfart, Jordens dynamiska förhållningssätt, rymdens eviga tid. Jag tror att alla har rätt till liv, även ofödda...

Du får gärna kommentera på min blogg - på så sätt utvecklas jag.
jag säger bara: hallelujah!

(hoppas att jag får något att skriva om) KRAM e/kamiljonten.